Author Archives: Viktoria

Vita trosor i gråzonen

1437654752887269695602

 

Jag börjar fundera på hur underklädernas funktion ska definieras och är alltså ute i gråzonen av mina personliga regler för köpstoppet. De tillåter ju att jag ersätter funktion och det som står högst på önskelista just nu är nya trosor. Fast de gamla går ju att ha på sig. Resåren är bara lite slapp och tyget håller utan tvekan ihop. Men de är grå. Det går inte att bortse från. De är inte roliga att ta på sig och man kan inte känna sig fin i dem. Men är det verkligen trosornas funktion?

Om jag inte erkänner färg som funktion på trosor (vilket nog inte går) kommer jag att behöva leva med de små grå till nyårsdagen nästa år. Fast att leva med att saker inte genast går att ersätta gör att jag värdesätter dem högre och tar bättre hand om dem. Det är nog det viktigaste köpstoppet lärt mig hittills!

/V

 

Gräslig lampa i midsommartid

20150701_223725

 

På bilden sysn min nya gräslika lampskärm. Till den behöver man en ring från en däcksida och ganska mycket blommande gräs. Ringar från däcksidor hittar man utefter vägar i närheten av kanter och refuger året om men oftare på vintern. De är jättebra att använda som stommar i julkransar men även till mobiler och som här, till en lampskärm.

Gräset lindas fast runt ringen i små buketter. Här blev buketterna lite för tjocka och skärmen lite gles så lampan syns och bländar. Nästa gång ska jag förbättra konstruktionen och  använda mer tid och mindre buketter.

Köpstoppanalys:

Kostnad: Inga inköp behövdes – gräs är gratis.
Tid: 2 timmar
Övrigt: Trivsamt arbete i kvällssolen. Fullt komposterbar / återanvändningsbar.

/V

Resurshushållningsmeditation

20150618_182721

 

Efter studentfirandet i går finns en del att göra. Det ska diskas, partytältet ska monteras ner, lite dammsugning behövs också. Alla paketpapper och snören ska sopsorteras och då vaknar den inre sparsamma ekorren i mig. Snören lägger jag i en egen liten hör på soffbordet och när vi på kvällen pustar ut framför en film på TV kan jag sitta och rulla ihop dem i mörkret. Det är verkligen meditativt, att låta fingrarna snurra snörena till små rullar som dras åt tills de håller formen. Det bildas en liten samling av snörrular i olika färger och former. Det känns plötsligt som jag hittat en liten skatt! Vackra snören som jag kan använda till fina paket framöver och som jag aldrig hade köpt själv. Inte i år i alla fall.

/V

Dags för årets första undantag?

20150709_110445

Det närmar sig studentfirande i familjen och då vill jag gärna vara fin. Jag har provat alla möjliga kombinationer av det som finns i garderoben men inget känns tillräckligt fint. Det är ju ett högtidligt tillfälle när ett barn tar studenten och då måste ju kläderna liksom matcha. Nya kombinationer av gamla grejer kan ju bli bra och kännas nya men det lyckas inte. Den oundvikliga frågan infinner sig – ska jag behöva köpa något nytt nu? Mitt i köpstoppet! Jag har grunnat ett tag på detta:
Vem bryr sig mer än jag?
Är min upplevelse tillräckligt viktig för att motivera den ökade resursförbrukningen?
Kan inte mina ”gamal” kläder fungera tilräckligt bra?
Slutsatsen är inte självklar men jag landar i att jag kan tänka mig att göra ett undantag i köpstoppet.

Det blir mamma som räddar mig genom att erbjuda en klänning som hon har hängande. Jag behöver bara göra några små ändringar så passar den fint. Tillsammans med en jacka ur egna garderoben och ett par vintageskor från 70-taler (också mammas gamla) så känner jag mig fin!

Tack mamma!

/V

Mer köpfritid

20150614_133711 20150614_140641

 

Man kan ju alltid göra saker som inte kostar något men under mitt köpstoppår har jag ändå blivit mer medveten om allt som faktiskt erbjuds runt mig. En titt i tidningen ger många uppslag: En gratisföreställning med Butho-dans i en mörk källarlokal på Konstepidemin blev en mystisk upplevelse som fastnade i minnet. En utställning på Trädgårdsföreningen med konst och konsthantverk där man faktiskt inte KAN köpa något känns som en fristad. Dessutom var det vackra saker att titta på som gav inspiration till att göra själv. En krokodil av gummidäck skulle inte vara så dumt att ha i trädgården. Det får bli sommarens projekt!

När resten av familjen hade ett ärenden på Förlunda torg sist valde jag att stanna i bilen! Ensam i en bil på parkeringsplatsen kanske inte låter så lockande men jag ville undvika butikernas överfallande exponering av varor. I bilen lyssnade jag på ett bra radioprogram och lät mig själv bara sitta stilla en stund. Kostar inget. Var vilsamt. Gav betydligt lägre stresspåslag än en runda på ”torget”. Det kändes som ett bra val!

/V

Fri tid

DSC_0113_1

 

Att inte följa ingivelsen att ”ta en sväng på stan” innebär att man kan ta en sväng någon annan stans. Till exempel till Botaniska trädgården.

En solig vårdag med en god vän och en kaffetermos är det bra mycket bättre där  än Nordstan kan jag försäkra.

Ännu en poäng till köpstoppåret!

/V

 

Julen varar än till påska

DSC_0008

Nu har jag klarat köpstoppet utan problem i nästan tre månader och så åker jag dit på påskfjädrar!!

Den goda tanken var att återanvända julkransen och med minimal resursförbrukning få den att vara snygg även över påsk. Maken befann sig lägligt nog på ICA Max när snilleblixten slog ner och jag ringde in ordern på fjädrar utan tanke på köpstoppet. Jag som inte ens gillar fjädrar som dammar och killar i näsan.

Annars har köpstoppet mest haft goda sidor. Mest slående är all tid som frigörs när man inte behöver plöja igenom XXLs veckobilaga och lugnt kan gå förbi alla affärer  med REA-skyltning. En ny stad faller liksom ut när butikerna ”försvinner”. När jag härom veckan fick en liten stund över på stan mellan mötet och bussen hittade jag bibliotekets filial nere vid Brunnsparken. Där har jag aldrig varit förut men jag kommer att gå dit igen!

Påskkransen pryder i alla fall husväggen nu och några veckor framöver.

/V

 

 

15 år på ekfat….

DSC_0107

En månad av köpstopp har gått och det har flutit på utan några större problem, fast härom dagen började garderoben kännas lite tunn och tråkig. Konstigt för så ofta trodde jag inte att jag köpte kläder förut heller.

15 år på ekfat är ju ett kvalitetstecken i vissa sammanhang och kanske kan 15 år på pappkartong i klädkammaren vara något motsvarande för kläder…. eller? När jag rotade runt lite hemma hittade jag dessa fynd. Med lite uppiffning kan de nog gå att använda igen. Jag tar tacksamt emot tips från er andra!!

/V

Vanans makt är stor

DSC_0105

Jag får lättare och lättare att bortse från annonserna i tidningarna nu när jag ju ändå inte ska köpa något men ibland händer något. Idag var det denna annons som fångade mitt fulla intresse och jag hann långt fram i planerna på vilka fynd jag skulle göra där  innan jag hejdade mig. Det var som om hjärnan liksom var programmerad att leta upp den här loggan. Antagligen ett beteende som jag arbetat in under många år och som säkert orsakat många onödiga inköp.

Det blir spännande att se vad mer jag omedvetet lägger fokus på.

För övrigt så tror jag att mina regler måste justeras så jag får köpa fröer. Kan det inte räknas som odling ….. Vad säger ni andra köpstoppare?

/V

 

Rafflande räkning

 

DSC_0103

Favorittröjansompassartillallt hade började raffla upp sig i ärmkanten och var inte riktigt snygg längre. Däremot var den fortfarande en verklig favorit som var både varm och skön och helt klart värd en räddningsinsats! Så vid lappa-och-laga-kvällen med shoppstopparna fick den sig en omgång. Lite slumpvisa stygn för att fånga maskor och sen lite knapphålslangett eller vad det kan heta i kanten och voila – som ny!

Nedan är min hållbarhetskalkyl för projektet

1 timmas arbete utfört under god och mysig fikastund
1-2 m  Mölnlycke Stoppgarn. Köpt på loppis för en krona (inte i år så klart)
1000 kr som  jag inte behövde lägga på en helt ny tröja
400 gram ulltröja som inte behövde produceras eller transporteras någonstans
2-10 timmar som jag inte behövde springa på stan för att hitta en ny tröja.

Summasumarum har jag alltså sparat 1-9 timmar, 999 kr och miljöbelastningen från 400 g ulltröja (minus stoppgarnet)!

/V